All or nothing.Skapad av faketale måndag, november 30 2009 15:25:40Jag har flyttat. Tror det är på obestämd framtid. Nu är det inte längre bara i den fysiska verkligheten. Nu finns jag
här istället. Vet inte om det kommer vara lika privat, det kommer helt klart vara lika intimt. Men förhoppningsvis oftare. Och mer.
Kanske kommer jag att finnas här, någon gång, när det är behov av något mer privat. Men kanske inte.
Men det finns kvar, som ett arkiv av mina senaste år. Som en berg. och dalbana.
All or nothing.Skapad av faketale tisdag, november 24 2009 18:57:55Hur syns man egentligen? Hur hamnar man där man vill hamna i livet? Vad ska man göra för val? Det är mycket framtid som snurrar runt i mig just nu. Utmattande. Helt klart. Funderar på vart nästa steg ska sättas och hur de ska sättas. Jag vill så mycket, så gärna. Och jag vill det
nu. Absolut inte sen. Ge mig framtid nu. Vad ska hända? Vad händer? Jag gillar inte att veta.
All or nothing.Skapad av faketale onsdag, november 18 2009 12:54:44Tänkte att det skulle vara på sin plats att konsumera lite ord igen. Det regnar. Det är inte alls kul. Det suger. Jag gillar inte regn. När kommer snön? Stockholm är ju norr, det ska vara snö här. What's going on with the world? Men det är roligt att bo i en av världens med föränderliga städer, helt enligt Fredrik Lindström, han med den blonda frillan på SVT. Språkforskare. Och SVT kan ju inte ha fel. Så det är ganska coolt. Mindre coolt är att jag är fattigare än fattigast och måste skära i min julklappsbudget. Det är sorgligt om något. Från att ha haft den högsta budgeten genom tiderna förra året måste vi nog ha den minsta i år. Det känns. Det är tråkigt. Jag gillar att de julklappar. Hur mysigt är det liksom inte? Iallafall.
Jag vet inte vad jag ska göra, jag har ingen lust att plugga. Och jag har ingen lust med regnet. Kan jag inte bara få ett jobb som jag vill ha? Hur svårt kan det vara? Fan vad trist det blir när det inte finns något vettigt att säga. När det bara är ord som inte har någon mening. När det inte finns något som kan förändra världen? Ärligt talat, vem bryr sig? Jag vill fortfarande förändra världen, skaka om den, skaka om oss. Det hade jag gillat. Men vem bryr sig?
Så nu slutar jag.
All or nothing.Skapad av faketale torsdag, november 05 2009 20:35:47Det vart två blondiner som satt på en parkbänk en månklar kväll och filosoferade om det mesta. Så säger den ena,
du, vad tror du, vilket ligger längst bort? Borås eller månen? Efter viss funderan svarar den andra.
Borås, månen kan vi ju iallafall se!
Nu får ni skratta!! Så sant.
All or nothing.Skapad av faketale tisdag, oktober 27 2009 12:36:54Nu kommer ångesten. Redan. Trots att det är två månader kvar. Nu jävlar, nu kommer ångesten. Och Ingmar Bergman som byggde en hel karriär på ångest skulle vara avundsjuk på ångesten jag har nu. För inget kan skapa ångest som de små gatorna, de grå husen, de tidiga nätterna, de folktomma parkerna och torgen, de blå bussarna som kostar mer än vad det är värt att betala, "klubbarna" som borde ligga
six feet under för länge sedan. Alla fem. Det finns ju egentligen ingenting. Ingenting. En stad som är så instängd i sig själv att den förhäxar allt och alla som stannar för länge. Människor som nöjer sig.
Viva la revolución. De som faktiskt lyckas stå emot. De som sett världen, de som vill ta sig ifrån sitt hål.
Om Borås hade haft ett soundtrack skulle det innehålla endast emopop,
musik som det är omöjligt att bli glad till. Musik som trycker ner dig
rakt ner i hålet du kom ifrån och sen kopplar ett järngrepp om dina
handleder med rakblad vassa som regndropparna som faller över staden
för att att du aldrig ska lyckas ta dig där ifrån.
Och jag har sådan ångest, det är nästan så jag inte ens vill sätta mig på tåget som kommer att ta mig till denna slutstation i världen. Insprängd i en skog men ändå så nära omvärlden utan att bry sig. Och Ingmar skulle vart stolt över min ångest.
Ångesten har många ansikten, det är ju inte bara Borås som är det jobbiga. Det är ju inte det, det är ju att lämna Stockholm. Att få höra att orden "nu pratar du stockholmska igen" är också ångestframkallande. Att jag faktiskt låter som att jag kommer från Stockholm nu, iallafall mer och mer för varje dag som går. Och jag är medveten om det, och nej, jag gör inget för att hindras av det. Jag trivs här. Jag trivs att vara stockholmare och prata
stockhållmska. Jag har till och med inget emot att säga vart istället för var. Jag har inget emot det. Jag är nöjd med det.
Embrace your moment. Ibland kommer även ångesten för att jag måste träffa och se personer som jag inte har sett på så länge, som jag inte ens har pratat med. Hur fungerar det. Hur stelt blir det. Hur ångestframkallande är inte det? Det är ju så jag vill begrava mig
six feet under redan nu. Bara för att det är så ångestframkallande.
Men visst, jag ser fram emot att träffa min familj, min släkt, min älskade mormor och vänner som inte ger mig Ingmarångest. Och Face. Fast Grandpa här är bättre, om jag hade haft pengar. Det är så.
Tro det eller ej, men det finns en bra sak med Borås, när du går på tåget, sätter dig i bilen eller bussen. Vad vet jag, cyklar, går, springer, åker moppe. Så länge det läggs fler och fler mil mellan mig och Borås, desto bättre blir Borås.
Ska ut i Stockholmsdagen nu.
All or nothing.Skapad av faketale söndag, oktober 25 2009 17:42:12Jag är så ledsen.
Jag
är så ledsen.
Jag är
så ledsen.
Jag är så
ledsen. Mer behövs inte säga. Det är allt. Det... Det finns inget mer att säga. Allt annat är tomhet. Jag är så djupt ledsen.
All or nothing.Skapad av faketale fredag, oktober 23 2009 21:53:59Hur kan det vara möjligt att en människa fungerar som allra bäst med en annan människa? Att jag inte tänker lite snabbt, reagerar lika instinktivt helt enkelt att alla mina sinne avtrubbas. Jag saknar min vän. Jättemycket. Verkligen.
All or nothing.Skapad av faketale fredag, oktober 23 2009 11:53:00Var nöjd med livet som vi lever här, för vet du va' en björntjänst gör ju ingen gla'! Och jag gör mitt bästa för att vara en värd det liv som jag lever här. Jag anstränger mig verkligen, sliter.
Och jag är så glad för min vardag. Verkligen. Wow. M.
Jag är så nöjd med livet som jag lever med M.
Jag försöker vara så nöjd med det som jag har fått. Det som är mitt. Se det positiva istället för det negativa. Det passar mig mycket bättre.
